Broderade vantar

 

Stickade boxningshandskar som jag tovade och broderade på.

organiserar

Det finns väl nåt namn på det där, nåt slags syndrom, att organisera saker som en reaktion på att livet är så svårt att hantera. Det gör kanske inte någon skillnad i det stora hela, men ger tillfälligt lugn. Fladdermusbroderiet köpte jag i Panama. Platsen för pinnen är för att jag tänker att jag en gång kanske kommer att bo på ett sånt sätt att jag vill hänga mina verktyg på väggen.  

Organize

She’s got my back

She’s there even though I hardly notice her. Half asleep in the cold boreal forest, resting in the roots of naked trees, slow activity in winter-dusty leaves of domesticated plants. Silently preparing herself. I don’t even notice that the light has returned, but she’s already crouching with unretainable energy, waiting to explode in a carnival of bursting spring buds. Catching rays from the sun itself, she gently merges my exhale with water, converting it to quivering bouquets. And as I inhale, I know that what she exhales, is what my lungs crave.

I usually don’t pay her any attention. But I know she’s there, even on gloomy days when the weight on my chest leaves me gasping for air. I take a deep breath, remembering that she’s got my back.

Tålamod

Täta, oexakta stygn. Maskar mig långsamt fram. Ojämna kanter. Fnasig tråd. Tålamod. Bra nog.

Lyssnar på radio. Nyheterna. Måste slå av. Tolerans – att tåla sådant man egentligen ogillar, är inte bra nog, men inte ens det. Som barn upptäcker jag min egna vilja. Att vara egen är att vara skild från alla andra. Att acceptera avståndet. Att respektera skillnaden. Men som vuxna kan vi inte ens det.

Hjälper det att vädja till den enskildas medkänsla? Det jag gör, det gör bara jag. Men jag finns i ett sammanhang där många individer skyfflas över till planhalvan med lite makt och få möjligheter. Med tunga ryggsäckar och liten tidsmarginal. I obalansen vilar dolda energier. Det som tryckts ihop vid ett tillfälle har potential att fjädra iväg i en annan tid, på annan plats.

Jag vet inte hur vi löser det här, jag vill bara säga snälla, acceptans och respekt för våra olikheter. Ett stygn till. Ojämn kant. Tålamod.

8 9 3.25 2.5 6.0

468 579

2.0

1

Yllebroderi

Vanliga tvåändsstickade vantar med yllebroderi och flossakant.

Långt bort ifrån Dalarna

Långt bort ifrån Dalarna alldeles för länge och kurbitsarna har morfat till oigenkännlighet. 

Broderat på tvåändsstickade vantar. Handryggssidan.

Handflatssidan.

nu blommar det

Boxningsvantarna har fått sina blommor. Nu är det bara att vänta på nästa vinter...

brodera boxningsvante

boxningsvantarna är tjocka och tuffa att brodera i, en hand inne i vanten som får möta upp, dra ut nålen och dra till tråden, in i vanten igen, spetsiga ändan upp, samma hand ut ur vanten, möta upp på ovansidan, dra igenom nål och tråd. men dom ska väl vara sådana, boxningsvantar: hårda att handskas med.

yllebroderi på tvåändsstickade halvvantar

höger hand i farten...

och vänster hand på ett busshållsstopp.

som en mjuk smällkaramell i soffan

delarna av det hela

att vara konsekvent verkar ju vara nyckeln till framgång. att välja ett spår och sen inte byta fil. hur man nu gör det när det finns så många delar, och så många olika sätt att sätta ihop dem på. det här ska i alla fall bli en kudde. inspirerad av förra numret av Hemslöjden och av de hetvattenstvättade ulltröjorna som stått i oförlåtande givakt i garderoben.

ipod-fodral

nytt ipod-fodral, skitsvårt att få till broderi tycker jag. träning... kanske