en hommage aux êtres unicellulaires

krisberedskapsmyndigheten

igår skrev jag tenta, och blev av med min mobil på biblioteket. det kändes som fel ställe att bli bestulen på. lite jobbigt först, men sen ganska skönt och till och med lite roligt. nu lever jag som jag gjorde på högstadiet, bestämmer träff med någon och dyker sen verkligen upp vid den tiden. det finns något skönt över ospontaniteten, över att slippa vara flexibel. man använder den där lilla telefonen till så mycket! utan tv och med en stereo med opålitlig klockradio blir det svårt att komma upp på morgonen så jag köpte en väckarklocka på classeohlson.
idag när jag kom hem hade jag fått en handbok ifrån krisberedskapsmyndigheten. du har väl bunkrat upp med konserver för åtminstone en veckas behov? du har väl en batteridriven radio hemma, och extra batterier? du har väl formulerat en enkel handlingsplan för ditt hushåll i händelse av kris? verklighetstrogna scenarion målas upp om ett sverige som drabbas av isstorm, terrorister eller en dödlig epedemi. jag blev skitskraj.
nu sitter jag här i köket och tittar ut över en snöstormig parkering. där borta till vänster passerar något slags räddningsfordon mycket långsamt, det är nog halt, och där blinkar en plogmaskin omkring med gult sken. här inne bakom mina fönster blåser det så att julkulorna i gardinstången gungar helt galna och jag tänker att just nu skulle det inte vara så dumt med en liten mobil ändå.

galenveckan

det har varit en galen, läskig och overklig vecka som inkluderat civila polisbilar, plötsligt samboskap och förvirring. nu verkar det sig som om det löser sig, och alla i historien mår bra. dessutom avslutades veckan med att mor fyllde 60! slutet gott allting gott.

fjäll