Just nu spenderar jag mycket tid på att fundera över hur stor en bebis egentligen är. In mellan maskor sipprar nyheter om en värld som står i brand. Strumpstickor som klingar mot varandra skapar en bakgrundsrytm att ställa in andetaget mot. Att långsamt och metodiskt avancera fram i det lilla skänker ett lugn när allt runt omkring tycks vara på väg att falla. Men det är inte upp till de som kommer efter oss att lösa det här. Vi måste kämpa här och nu. Målet är ett öppet och demokratiskt samhälle där alla människor är lika mycket värda och där vi tar hand om varandra. Men även kampen är ett mål i sig. Jag känner att jag måste organisera mig, för vi kan bara nå dit tillsammans. Jag känner att jag måste göra det för att inte förlora hoppet. För min egen skull. För bebisarnas skull.
Garn: alpakka silke, stickor nr 4,5
Garn: alpacka silke, stickor nr 2,5
Garn: alpacka silke, stickor nr 2,5
